Chips var skräpmat, hamburgare fanns inte.

Nu är det Kusin 1 som talar igen. Jag har en lillebror som är född -63, så om jag talar i pluralis är det oftast oss två jag pratar om. Vi pratade mat vid påskmiddagen idag, ungarna och jag, därav detta inlägg:

Vi (min bror och jag) fick ALDRIG chips. Det var skräpmat. Inte heller ostbågar eller liknande. och inte hamburgare, för Mc Donalds var Ett Imperialistiskt Företag. Jag åt min första hamburgare (på Clock på Kungsgatan) när jag var 14. Den var äcklig, blöt, mjuk och okryddad, men vad jag minns blev jag inte särskilt beviken.

Vi drack inte heller läsk, men det berodde nog mest på att ingen av oss gillade kolsyra. Mer fanns dock, i smakerna apelsin och äpple på flaska, på tetra även päron. Svarta vinbär dök upp ett tag också.
Tetra förresten, en riktig tetrapak var trekantig och gick inte att få hem från affären utan att den stack hål på plastkassarna. När de fyrkantiga tetrorna kom hade man en liten hållare åt dom, med handtag på, för det hade man haft till de trekantiga ohanterliga tidigare.

Snabbmat och färdiglagat fanns knappt. I frysdisken låg det fiskpinnar, som man åt med kokt potatis och remouladås (jo, den var färdig, gjord av pulver och gräddfil tror jag). Vidare fanns blodpudding och kalvsylta att välja på när man hade lite bråttom. All annan mat gjorde man själv.
Bröd var mjukt och av limptyp, eller franska, eller kavring. Kavring var en kompakt, mjuk, sötat mörk huggkubbe som fastnade i gommen. Rätt oätlig utan mycket pålägg på.

Smöret var stenhårt och icke bredbart, så mamma lät det mjukna och vispade i rapsolja för att sedan kyla ned det igen. Flora var det första smörgåsmargarinet som dök upp, med enorma reklamkampanjer.

Lättprodukter var inte upfunna ännu (men alla barn var smala ändå). Av mjölk fanns det en typ. Den hette mjölk. Sedan dök det upp skummjölk, alltså fettfri mjölk där grädden var avskummad. Den var ljusblå och tunn. Vidare fanns det fil och långfil. Det kom något äckligt som hette Kefir i mitten av 70-talet, en sorts yoghurt som marknadsfördes med jättegamla ryska tanter och farbröder på. Morsan drack det såklart, hon köpte även fullkornsbröd när det dök upp. Vi barn hatade båda delarna. Vi åt limpmacka med smör och ost och drack oboj till. Oboj fanns även med blåbär-och jordgubbssmak en period. Mycket smarrigt tyckte vi.

Annonser
Published in: on mars 22, 2008 at 9:37 e m  Comments (3)  
Tags: